Vår underbara andra dotter föddes och vår familj blev komplett!
Men hjälp vilket år..... Det värsta som kan hända inträffade. Vår lilla lilla bebis (endast 5 v gammal) blir sjuk... Hon krampar... Gång på gång.... Vi spenderar otaliga dagar/ veckor på sjukhus.... Till sist kommer läkarna fram till att hon har en obotlig sjukdom... Glut1 (Glukostransportprotein typ1 brist)
Hela ens tillvaro slås i bitar.., men vi måste kämpa vidare och det bara måste bli bra och fungera. För vår skulle, för Belle's skull och för Moa som äntligen fått sitt efterlängtade syskon.
Vad vore livet utan våra två underbara döttrar! Älskar dem över allt annat.
Med Belle har jag lärt mig att se andra saker än jag såg tidigare... Och jag kommer nog att lära mig något nytt hela tiden.
Jag har nog insett att tack vare Belle har jag blivit en annan människa, att jag fått inblick i en annan värld, att man ska ta tillvara varje ögonblick som bjuds!
Men det är fortfarande svårt att acceptera och till fullo ta in... Vissa dagar är bättre än andra... Men med tiden blir det lättare... Huvudet går på högvarv och tankarna kan lätt fastna.... Men kommande år bjuder nog på fler ljuspunkter....
Jag vill tacka alla som stöttat oss under den mycket tunga tid som vi haft. Alla era tankar och ord, har hjälpt! De ord och störtning vi fått via Facebook och alla ni som vi pratat med, den stöttning vi fått av vänner och familj har betytt otroligt mycket!!!! TACK!!!
2012 är ett år jag ser tillbaka på med skräckblandad förtjusning...
glädje över att ha fått ett andra barn.... En underbar liten flicka. vilka fina döttrar vi fick. vilken lycka!!
skräck över de hemska minnen jag bär med mig från främst mars/april (då vi var på sjukhuset och allt var som mest intensivt...). Men också en undran över hur allt kommer att bli....
Nu blickar vi fram mot 2013. Vi har hopp om att det bara kommer att bli bättre! Vi har mycket kvar att lära, och kommer att ställas inför en uppsjö med utmaningar med tiden...
Men tänk på allt som Belle kommer att lära sig det nya året, alla hennes framsteg som hon kommer att göra, som vi kommer hjälpa henne att nå!
Jag kan säga att även de minsta sakerna/framstegen känns som milstolpar!!!
Men oj vilket år det varit....
Båda era döttrar är underbart fina! Kan bara försöka föreställa mig vilket tufft år detta varit för er. Hoppas att ni får ett fint år 2013. Hoppas vi kan ses när vi nu flyttar så nära er. :) Kram Linda Lindholm
SvaraRadera